Ålands hållbara livsmedelsstrategi
Visionen: Östersjöns gastronomiska ö är både hållbar och framtidsanpassad
PÅ GÅNG JUST NU
Med en smak av Åland 100
Vill du vara med och servera det bästa Åland har att erbjuda? Det kan vara allt från en tre rätters meny till en lunchrätt, ett bröd en dessert eller varför
Axganpodden med Christer Söderström – ute nu!
Vad händer i en rötkammare för biogas när man adderar koskit? Hur många år tar det att äta upp ett enda års lokala lökproduktion? Varför är inte Dahlmans wienerkorv exakt
Digitalt seminarium: Från producent till konsument – ökad köttkvalitet från Åland
Som en del av utvecklingsarbetet inom den åländska livsmedelsstrategin anordnar Ålands Hushållningssällskap en seminariedag där köttkvalitet – från producent till konsument, står i fokus. Ålands Hushållningssällskap har startat upp
Workshop om berättande
Se hit alla livsmedelsproducenter, förädlare och mathantverkare som har en livsmedelsprodukt som kommersiellt finns till salu ! Projektet ”axganmat och evenemang” ordnar: WORKSHOP OM BERÄTTANDE Hur får man in köparen
Bakom Livsmedelsstrategin står:
Ålands producentförbund, Ålands Hushållningssällskap, Ålands Fiskare, Ålands Fiskodlarförening, Landsbygdsutvecklingen och hela livsmedelsbranschen.
Lär dig mer
Axgan – vad betyder det?
Vad är en Axgan? En produkt? En person? Något helt annat? Eller alltihop? Här hittar du hela definitionen.
Terroir och merroir på tre minuter
Låt kunden veta vad som gör din produkt unik så ökar du som råvaruproducent eller livsmedelsförädlare värdet på det du säljer! Här har vi komprimerat ner konsten att kommunicera terroir och merroir till tre effektiva minuter.
Lyssna på Axganpodden
För dig som producerar mat, köper mat, äter mat, säljer mat, intresserar dig för mat… en podd för ALLA egentligen. Axganpodden handlar om hållbarhetsarbetet i den åländska livsmedelskedjan.
”Vårt hållbarhetsarbete börjar ingenstans utan är överallt”
Joakim Blom, VD Ålands Centralandelslag I Axganpodden
SÅ HÄR FÖRVERKLIGAR VI LIVSMEDELSSTRATEGIN
Naturbetande får håller Hamnö öppet och friskt
Ute på Hamnö, Kökar, håller fåren vandringsleden förbi fornlämningarna öppen och den naturliga floran samt faunan levande. Naturbetet möjliggörs av
Axganmat på evenemang
Projektet syfte är att lyfta fram och samordna synligheten av åländsk mat, livsmedelsprodukter och mataktiviteter – axganmat – under de
ASC-märkning av odlad regnbåge
Att fiskodling är en bransch som gjort stora framsteg för att minska sin belastning på Östersjön går att läsa om
FM i mathantverk
Den 7 – 9 oktober 2021 står Åland för första gången för värdskapet i FM i mathantverk. Mästerskapet som anordnats
Åländskt odlad fisk är bra för dig, åland och naturen.
Det vill Ålands fiskodlarförening förmedla i sitt projekt freshfish.ax. Projektet är en del av Ålands hållbara livsmedelsstrategi och bidrar till
Terroir- och merroiratlas för Åland – En handbok för dig som jobbar med mat på Åland
Vad är unikt med åländsk matkultur? Vilka smaker och produkter är utmärkande för Åland? Vad gör dem så speciella? Terroir-
Mål till 2030
Åländska produkter har blivit ett varumärke med mervärde. Producenterna har ökat sin lönsamhet med 20 procent.
människorna BAKOM livsmedelsstrategin
“Vi har ett fantastiskt lantbruk på Åland. Vi måste börja visa upp det.”
Det säger Magnus Stark, VD på Ålands Hushållningssällskap. Magnus växte upp på en gård utanför Norrtälje och som barn började
“Tiden är inne för att prata om hållbar matproduktion.”
Maj Rasilainen jobbar på Brändö Lax och projektleder bland annat projektet ASC-märkning av odlad regnbåge som går i linje med
Karin Limnell och Åsa Kronhed-Sogn
Ni är med och arrangerar FM i mathantverk som går i linje med Ålands hållbara livsmedelsstrategi, hur ser er relation
“Fiskodlingarna är havets blå åkrar“
Det säger Rosita Broström, verksamhetsledare för Ålands fiskodlarförening. Som verksamhetsledare för Ålands fiskodlarförening och del av arbetsgruppen för Ålands hållbara
“Det är tillsammans som vi ska jobba mot att göra Åland till Östersjöns smakdestination nummer ett.”
Det säger Marika Sundqvist, eller Mysan som hon oftast kallas, projektledaren för att lyfta fram axganmat under två av Ålands
“Vi behöver redan nu börja anpassa oss för mer extrema väder- förhållanden och nya kriser.”
Det säger Sue Holmström, VD vid Ålands Producentförbund (ÅPF) och en del av arbetsgruppen för Ålands hållbara livsmedelsstrategi. Sue Holmström
Ålands hållbara livsmedelsstrategi
En gemensam strategi
Ålands hållbara livsmedelsstrategi har ursprungligen tagits fram av Ålands producentförbund i samarbete med organisationer och livsmedelsförädlarna inom livsmedelsbranschen år 2017. Behovet av en gemensam strategi konstaterades eftersom många av produktionsgrenarna inom jordbruket befinner sig i ekonomisk kris.
Arbetet med att implementera livsmedelsstrategin utförs av Ålands producentförbund, Ålands Hushållningssällskap, Ålands Fiskare, Ålands Fiskodlarförening och Landsbygdsutvecklingen i samarbete med hela livsmedelsbranschen.
VISION
Östersjöns gastronomiska ö är både hållbar och framtidsanpassad
MÅLBILD
Målet fram till år 2030 är att bygga ett gemensamt varumärke för de åländska produkterna med ett mervärde samt att producenterna ska öka sin lönsamhet med 20 procent
MER SMAK AV ÅLAND
Vi skapar en hållbar matproduktion med mer smak av Åland. Då produkterna har smak av platsen där den produceras (terroir och merroir), är den inte utbytbar
den åländska livsmedelsproduktionen
Tack vare tidigare satsningar har Åland idag ett mångsidigt jordbruk, ett modernt vattenbruk, ett ambitiöst mathantverk och ett exportinriktat livsmedelskluster. Men nya utmaningar väntar.
Sättet att producera mat på håller på att förvandlas i grunden – de globala utmaningarna finns starkt närvarande och utmanar den åländska matproduktionen.
Hållbarhet – miljömässig, social och ekonomisk – måste integreras i varje beslut och handling för att i längden upprätthålla åländsk matproduktion och möjliggöra ett hälsosamt liv för nuvarande och kommande generationer. Hållbarhet och framtidsanpassningen går som en röd tråd genom strategin.
Visionen: Östersjöns gastronomiska ö är både hållbar och framtidsanpassad
Strategins byggstenar
I Ålands hållbara livsmedelsstrategi har det identifierats fem spjutspetsar där Åland har möjlighet att positionera sig på ett unikt och konkurrenskraftigt sätt.
1. Industriell symbios kring cirkulation av näringsämnen
Hållbar näringsekonomi – cirkulära, biobaserade affärsmodeller och industriell symbios sätter Åland på kartan.
Då industrin, jordbruket och vattenbruket börjar samarbeta kan avfall från en process bli näring till en annan. På så sätt skapar vi giftfria kretslopp samtidigt som vi återvinner och återanvänder våra resurser. Åland kan bli en pionjär och föregångare för Finlands ambitioner att bli en central aktör internationellt inom cirkulation av näringsämnen.
2. Cirkulär blå ekonomi
Nu är det hög tid för kraftigt agerande och etablerandet av en ny symbiotisk affärsmodell för hur vattenbruket skall överleva och vara hållbart, samt skapa tillväxt och välmående.
I en cirkulär affärsmodell skiljer vi inte på yrkesfiskare, fiskodlare i hav och fiskodlare på land, utan de är alla kopplade till och kan skapa mervärde för varandra. Istället för en linjär värdekedja skapar vi ett effektivt, energisnålt kretsloppssystem som producerar flera olika livsmedel, ger nya arbetsplatser och är en grogrund för innovation.
3. Förbättrande av jordhälsa
Markbördighet och jordhälsa är nyckeln till bättre ekonomi och konkurrenskraft. Nyttan kommer i minskad miljöpåverkan samt effektivare utnyttjande av lantbrukets resurser och insatsmedel.
Markbördighet och jordhälsa är nycklar till ett mer hållbart jordbruk, både ekonomiskt och miljömässigt. Genom att kombinera metoder som kopierar naturens sätt att skapa bördig jord med modern teknik för analys och avläsning av marken kan vi optimera skörden och minska näringsförlusterna samtidigt.
4. Biodiversitet, levande landskap och betande djur
Naturbetesmarkerna på Åland är en värdefull resurs, för biologisk mångfald, för rekreation, för att hålla landskapen öppna och för att upprätthålla ett rikt odlingslandskap.
Vi kan med gott samvete äta vårt lokalproducerade kött. Betande idisslare är en nyckelfaktor i ett hållbart lantbruk. På Åland odlas djurfoder på mark som inte lämpar sig för annan odling, vallarna fungerar som kolsänkor och vår djurhållning är i världsklass. Våra naturbetesmarker är inte bara vackra, utan upprätthåller även den biologiska mångfalden.
5. Hållbar och kreativ matregion lockar till besök
Den åländska hållbara livsmedelsproduktionen skall i framtiden vara en viktig tillgång i att skapa Ålands attraktionskraft som både arbetsfält för pilotprojektverksamhet och som besöksdestination.
Lokalproducerad mat och dryck och gastronomiska upplevelser ökar Ålands attraktion som besöksdestination, stärker varumärket Åland och skapar kundlojalitet. Genom att arbeta med smak, särprägel, äkthet, spårbarhet och ursprung profilerar vi oss i konkurrensen med andra resmål.
