Ute på Hamnö, Kökar, håller fåren vandringsleden förbi fornlämningarna öppen och den naturliga floran samt faunan levande. Naturbetet möjliggörs av fårbonden Joel Sundström med finansiering av Leader. Vi har intervjuat Joel och bett honom berätta lite om sitt projekt.
Hur kommer det sig att fåren betar just på Hamnö?
– Jag bor precis här bredvid och som relativt ny bonde försöker jag utnyttja mina resurser så smart som möjligt. Det är inte heller första gången får betar på Hamnö även om det är många, många år sen senast och en släkting har berättat att Hamnö under den perioden var fyllt av blommor och örter. När jag flyttade ut hit för tre år sen hade aldungarna och älggräset tagit över. Min förhoppning är att betet på lång sikt skall gynna den biologiska mångfalden och återställa den flora och fauna som en gång varit.
Varför får och inte till exempel kor?
– När jag bestämde mig för att bli bonde kändes får som en rimlig start. Får är fredliga, försiktiga och uppenbart mindre vilket också kändes rimligt på ett område som Hamnö där vandringsled samt fornlämningar besöks av allmänheten.
Hur trivs fåren på Hamnö, äter de det du önskar få bort?
– De verkar trivas bra. Jag har Ålandsfår och de har visat sig vara både finsmakare samt duktiga bergsklättrare. Älggräs är tydligen en riktig delikatess.
Vilka för- och nackdelar finns det med att ha djur på naturbete?
– I jämförelse med åkrar kostar det mer och tar mer tid att stängsla av naturbetesmarker. Fördelen är att djuren håller landskapet öppet och tillgängligt för oss människor vilket skapar möjlighet för rekreation.
Varför ska man köpa åländskt naturbeteskött?
– Genom att köpa åländskt naturbeteskött bidrar du till ett öppet landskap, levande landsbygd och skärgård. Öppet Hamnö är ett bra exempel på att djuren och bonden behövs för att hålla landskapet öppet. När vi slutade ha djur på beten blev det snabbt skog. Men för att bonden skall kunna hålla landskapet öppet måste även bonden kunna få mat på bordet, tak över huvudet och kläder på kroppen.
Ditt projekt går i linje med Ålands hållbara livsmedelsstrategi och bidrar till förverkligandet av spjutspets 4. Biodiversitet, levande landskap och betande djur. Vad tänker du på när du hör ordet hållbarhet?
– När jag hör ordet hållbarhet tänker jag på betande djur och hur viktiga de är för vårt klimat. Betande djur är bland de viktigaste djur vi har för att binda koldioxid och upprätthålla en biologisk mångfald. Det är en av anledningarna till att jag själv skaffade får.
Fåren äter gräs som om det sköts rätt, det vill säga skördas vid rätt tidpunkt och har möjlighet att växa tillbaka, binder koldioxid väldigt snabbt och effektivt.
Hur ofta tänker du på hållbarhet och vad gör du för att agera mer hållbart i ditt arbete eller privatliv?
– Hållbarhet är en central del av allt jag gör och en av grundorsakerna till att jag började som bonde. Förutom att jag har får som bidrar till upprätthållandet av den biologiska mångfalden och håller landskapet öppet på bland annat Hamnö äter jag själv nästan uteslutande vilt eller åländskt. Jag har också tänkt odla mer för eget bruk.
Hur ser framtiden ut? Vad är nästa steg mot en mer hållbar produktion?
– Jag har väldigt mycket ideér kring hur man kunde bli mer hållbar och nu när jag blev med gästhem har jag bland annat börjat titta på solpaneler och egen vedpanna. Drömmen skulle vara att ha så lite restprodukter som möjligt.
Joels tips och hälsning!
Har du några tips till andra som funderar på att sadla om till bonde?
– Om du börjar från noll som jag gjorde skulle jag rekommendera att läsa på och planera ordentligt innan du skaffar djur, gård och åkermark. Genom att planera och göra noggranna kostnadskalkyler på förväg har jag flera gånger kunnat lugna sinnet.
Vill du hälsa till någon?
– Jag skulle vilja tacka alla bönder och kökarbor som hjälpt mig sedan jag flyttade hit och började med mina får. Alla har verkligen varit hjälpsamma.
