Ålands hållbara livsmedelsstrategi GAMMAL

Visionen: Östersjöns gastronomiska ö är både hållbar och framtidsanpassad

Ålands hållbara livsmedelsstrategi

En gemensam strategi

Ålands hållbara livsmedelsstrategi har ursprungligen tagits fram av Ålands producentförbund i samarbete med organisationer och livsmedelsförädlarna inom livsmedelsbranschen år 2017. Behovet av en gemensam strategi konstaterades eftersom många av produktionsgrenarna inom jordbruket befinner sig i ekonomisk kris.

Arbetet med att implementera livsmedelsstrategin utgörs av Ålands producentförbund, Ålands Hushållningssällskap, Ålands Fiskare, Ålands Fiskodlarförening och Landsbygdsutvecklingen i samarbete med hela livsmedelsbranschen.

VISION
Östersjöns gastronomiska ö är både hållbar och framtidsanpassad

MÅLBILD
Målet fram till år 2030 är att bygga ett gemensamt varumärke för de åländska produkterna med ett mervärde samt att producenterna ska öka sin lönsamhet med 20 procent

MER SMAK AV ÅLAND
Vi skapar en hållbar matproduktion med mer smak av Åland. Då produkterna har smak av platsen där den produceras (terroir och merroir), är den inte utbytbar

den åländska livsmedelsproduktionen

Tack vare tidigare satsningar har Åland idag ett mångsidigt jordbruk, ett modernt vattenbruk, ett ambitiöst mathantverk och ett exportinriktat livsmedelskluster. Men nya utmaningar väntar.

Sättet att producera mat på håller på att förvandlas i grunden – de globala utmaningarna finns starkt närvarande och utmanar den åländska matproduktionen.

Hållbarhet – miljömässig, social och ekonomisk – måste integreras i varje beslut och handling för att i längden upprätthålla åländsk matproduktion och möjliggöra ett hälsosamt liv för nuvarande och kommande generationer. Hållbarhet och framtidsanpassningen går som en röd tråd genom strategin.

Bekanta dig med några av människorna och projekten som jobbar med livsmedelsstrategin

Din guide till hållbara evenemang – fri att ladda ner!

Åland har ett rikt kultur- och evenemangsliv – såväl ålänningar som besökare kan delta i både små och stora evenemang året runt och som arrangör

Läs mer »

Axgansk sommarmat – stekt gris med speltsallad & persiljemajonnäs

Stekt gris med speltsallad & persiljemajonnäs Antal portioner: 4 Tillagningstid: cirka 30 minuter Ingredienser & instruktioner: 600g skivat axgant sidfläsk, bogskivor eller kotletter Stek grisköttet

Läs mer »

Axganpodden – Axganmat på restaurang och evenemang

NYTT AVSNITT AV AXGANPODDEN – Hur kan vi göra för att mer axgansk mat ska serveras på restauranger och under evenemang på Åland? Får man

Läs mer »

Axgansk snabbmat – färsbiffar med Mattas salladsost & ugnsrostade rotsaker

Nötfärsbiff fylld med Mattas salladsost, serveras med ugnsrostade rotsaker från ÅTH 4 portioner Tillagningstid: cirka 30 min Ingredienser & instruktioner: 500 g åländsk nötfärs 1

Läs mer »

Axganpodden – Jordbruksbyråns Sölve Högman gör CAP-reformen begriplig

NYTT AVSNITT AV AXGANPODDEN – Från att ha varit något som man skrämde barn med har CAP idag blivit riktigt bra som verktyg för att

Läs mer »

Axganpodden – Leader som metod för att utveckla Åland

Det finns 3000 Leaderområden inom EU och här på Åland har vi vårt eget. Under den senaste programperioden har över hälften av de lokala Leaderprojekten

Läs mer »

Strategins byggstenar

I Ålands hållbara livsmedelsstrategi har det identifierats fem spjutspetsar där Åland har möjlighet att positionera sig på ett unikt och konkurrenskraftigt sätt.

1. Industriell symbios kring cirkulation av näringsämnen

Hållbar näringsekonomi – cirkulära, biobaserade affärsmodeller och industriell symbios sätter Åland på kartan.

Då industrin, jordbruket och vattenbruket börjar samarbeta kan avfall från en process bli näring till en annan. På så sätt skapar vi giftfria kretslopp samtidigt som vi återvinner och återanvänder våra resurser. Åland kan bli en pionjär och föregångare för Finlands ambitioner att bli en central aktör internationellt inom cirkulation av näringsämnen.

2. Cirkulär blå ekonomi

Nu är det hög tid för kraftigt agerande och etablerandet av en ny symbiotisk affärsmodell för hur vattenbruket skall överleva och vara hållbart, samt skapa tillväxt och välmående.

I en cirkulär affärsmodell skiljer vi inte på yrkesfiskare, fiskodlare i hav och fiskodlare på land, utan de är alla kopplade till och kan skapa mervärde för varandra. Istället för en linjär värdekedja skapar vi ett effektivt, energisnålt kretsloppssystem som producerar flera olika livsmedel, ger nya arbetsplatser och är en grogrund för innovation.

3. Förbättrande av jordhälsa

Markbördighet och jordhälsa är nyckeln till bättre ekonomi och konkurrenskraft. Nyttan kommer i minskad miljöpåverkan samt effektivare utnyttjande av lantbrukets resurser och insatsmedel.

Markbördighet och jordhälsa är nycklar till ett mer hållbart jordbruk, både ekonomiskt och miljömässigt. Genom att kombinera metoder som kopierar naturens sätt att skapa bördig jord med modern teknik för analys och avläsning av marken kan vi optimera skörden och minska näringsförlusterna samtidigt.

4. Biodiversitet, levande landskap och betande djur

Naturbetesmarkerna på Åland är en värdefull resurs, för biologisk mångfald, för rekreation, för att hålla landskapen öppna och för att upprätthålla ett rikt odlingslandskap.

Vi kan med gott samvete äta vårt lokalproducerade kött. Betande idisslare är en nyckelfaktor i ett hållbart lantbruk. På Åland odlas djurfoder på mark som inte lämpar sig för annan odling, vallarna fungerar som kolsänkor och vår djurhållning är i världsklass. Våra naturbetesmarker är inte bara vackra, utan upprätthåller även den biologiska mångfalden.

5. Hållbar och kreativ matregion lockar till besök

Den åländska hållbara livsmedelsproduktionen skall i framtiden vara en viktig tillgång i att skapa Ålands attraktionskraft som både arbetsfält för pilotprojektverksamhet och som besöksdestination.

Lokalproducerad mat och dryck och gastronomiska upplevelser ökar Ålands attraktion som besöksdestination, stärker varumärket Åland och skapar kundlojalitet. Genom att arbeta med smak, särprägel, äkthet, spårbarhet och ursprung profilerar vi oss i konkurrensen med andra resmål.