Det säger Ulrika Gustafsson, som skrivit Terroir- och merroiratlas för Åland på uppdrag av Landsbygdsutvecklingen, Ålands landskapsregering.
Du har projektlett och författat atlasen. Kan du berätta vad det har inneburit?
– Jag har gjort reserach, det vill säga samlat befintlig kunskap om åländsk matkultur, och skrivit boken. Arbetsgruppen med Lena Brenner i spetsen har agerat experter och gett mig mycket värdefull information om den åländska livsmedelsproduktionen idag.
Hur skulle du beskriva boken? Vad handlar den om, vad innehåller den och vem är det som kommer att läsa den?
– Terroir- och merroiratlas för Åland är en handbok för dig som jobbar med mat på Åland. Den ger en snabb översikt över matproduktion på Åland och varför den ser ut som den gör. Den ger också tips om hur du kan öka värdet på dina produkter genom att lyfta fram platsen, kulturen och hantverket bakom dem. I boken får du konkreta tips, förhoppningsvis mängder av inspiration och den bakgrundsfakta som just du behöver för att höja statusen på din produkt.
Om författaren:
Ulrika har både ett inifrånperspektiv och ett utifrånperspektiv
Vem är du?
– Mitt namn är Ulrika Gustafsson och jag jobbar som redaktör och skribent. Jag är född och uppvuxen i Mariehamn men flyttade för ungefär 20 år från Åland. I dag bor jag i Sverige. Åland ligger mig fortfarande varmt om hjärtat och jag åker regelbundet över för att hälsa på min familj som bor kvar.
Finns det något särskilt du alltid köper med dig hem när du är på Åland?
– Matvetet från Överängs kvarn är en storfavorit.
Vad kan du säga om den åländska matkulturen och livsmedelsproduktionen idag?
– Mycket har förändrats sedan jag flyttade från Åland. Jag tycker mig se ett mycket större intresse för det lokalproducerade, inte bara på Åland utan även i Sverige. Människor vill veta var maten kommer ifrån. Det finns många mysiga caféer och restauranger och intressanta gårdsbutiker som jag gärna besöker med min familj.
Terroir- och merroiratlasen är en del av Ålands hållbara livsmedelsstrategi. Vad gör du i ditt privatliv och i ditt jobb för att vara mer hållbar?
– Överlag försöker jag tänka som en axgan och handla lokalt där jag bor, och jag åker mest kollektivt.
