“Ökat samarbete är vägen framåt för en hållbar livsmedelsproduktion”

Det säger Dennis Grönroos som har hand om kursen i EcoDriving tillsammans med HIR Skåne och arbetar som specialodlingsrådgivare vid Ålands Hushållningssällskap. I sitt yrke träffar han dagligen livsmedelsproducenter som söker rådgivning kring sitt lantbruk. Som en del av Ålands Hushållningssällskap är Dennis även väl inbiten och arbetar aktivt i linje med Ålands hållbara livsmedelsstrategi.

Vad innebär en hållbar livsmedelsproduktion för dig?

– För mig handlar en hållbar livsmedelsproduktion om att ta hand om åkrarna och allt som hör till gården på ett sådant sätt att även nästa generation kan skörda frukterna av vårt arbete. Jag brukar tänka att vi har gården till låns och att vi vill skapa så bra förutsättningar som möjligt innan vi lämnar över den till nästa lantbrukare.

På vilket sätt jobbar du och Ålands Hushållningssällskap för en hållbar livsmedelsproduktion?

– Som en del av arbetsgruppen som ställt sig bakom Ålands hållbara livsmedelsstrategi jobbar vi på Ålands Hushållningssällskap ständigt för att skapa en mer hållbar livsmedelsproduktion. Förbättring av jordhälsa, vattenhushållning, kalkning och fungerande växtföljd är återkommande teman vi arbetar med i vår råd- givning.

Är det något särskilt du skulle vilja lyfta fram som vi alla i branschen borde fokusera och samarbeta mera kring?

– Generellt skulle jag önska att det fanns ett tätare samarbete lantbrukare emellan, inte minst då det kommer till arbetsmaskiner. Genom att till exempel dela på arbetsmaskiner skulle vi kunna dra ner på kostnaderna och samtidigt minska de miljömässiga effekterna. Även bevattningen skulle må bra av ett utökat samarbete jordbrukare och markägare emellan till exempel genom gemensamma bevattningssystem där arronderingen av marken idag är splittrad.

Men hur blir det till exempel på våren när alla behöver maskinerna samtidigt?

– Det finns få maskiner som går 24/7 idag. Genom att planera, till exempel optimera sina körlinjer sparar man tid och genom att diskutera kan den tiden användas av en annan lantbrukare. Kom överens om vem som använder maskinerna när – Svårare än så behöver det inte vara när man har ett välfungerande samarbete.

Vad gör dig bekymrad respektive hoppfull när det gäller hållbar utveckling i livsmedelsbranschen?

– Jag bekymras över att lagstiftningen kring arrendering av åkermark idag är så begränsande. Framförallt utgör den en stor utmaning för de grundläggande förbättringar som skulle behövas idag. Lagstiftningen gör det också svårt att värdera bevattningssystemet vilket i sin tur försvårar samarbetet mellan jordbrukare och markägare.

Samtidigt oroar jag mig över att de aktiva jordbrukarna har svårt att få tillgång till den åkermark de behöver för att utöka sin verksamhet vilket gör det svårt att finna lönsamhet i jordbruket.

Det ger mig hopp att det nu börjar finnas en yngre högutbildad generation som investerar och är lönsamma samt är redo att ta lantbruket vidare och som inte räds att prova nya metoder för en mer hållbar produktion.

Hur ser framtiden ut? Vad är nästa steg?

– Vi som jobbar inom lantbruket behöver hela tiden sträva efter att bli lite bättre på allt genom att samarbeta mer och optimera våra arealer samtidigt som vi också bör eftersträva att utöka det åländska jordbruket.