Det säger Magnus Stark, VD på Ålands Hushållningssällskap. Magnus växte upp på en gård utanför Norrtälje och som barn började han tidigt hjälpa till på gården och fatta tycke för lantbruket, i alla fall när man kunde tjäna sig en liten slant.
– Jag minns när jag som 12-åring första gången sålde mina egenodlade gurkor. Det hade inte varit så roligt att skörda dem men det var en sån belöning att åka runt och leverera dem mot en liten slant.
När det senare i livet var dags att välja yrkesväg funderade Magnus ett tag på att bli präst men med ett stort intresse för jord, skog och biologi föll det sig naturligt att fortsätta på lantbruksbanan. Idag arbetar han som VD vid Ålands Hushållningssällskap och är en av flera som ingår i arbetsgruppen för Ålands hållbara livsmedelsstrategi.
Du arbetar som VD på hushållningssällskapet, vad innebär det?
– Som VD är det mitt uppdrag att se till att kunderna är nöjda och alla anställda trivs. Halva delen av jobbet går således ut på att leda och fördela uppgifter medan andra halvan av jobbet handlar om hur vi kan utvecklas, jobba smartare, effektivare och kanske mer digitalt.
Hur ser en “vanlig dag” på jobbet ut för dig?
– Ingen dag är den andra lik. För mig gäller det att både hålla foten i myllan och vara ett stöd för rådgivarna men se till att alla steg vi tar går i rätt riktning.
Vad innebär en hållbar livsmedelsproduktion för dig?
– En hållbar livsmedelsproduktion handlar om att hitta en ekonomisk, miljömässig och social balans. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det inte finns någon hållbarhet som är konstant. Vi behöver hela tiden tänka långsiktigt samtidigt som vi gör nya avvägningar och utvecklar vår produktion. Jag brukar påminna om att några steg om dagen i rätt riktning också är framsteg.
På vilket sätt jobbar du och din organisation för en hållbar livsmedelsproduktion?
– Hållbarhet är en central del av vår rådgivning och verksamhet på Ålands Hushållningssällskap.Vi försöker alltid hitta vägar för att arbetet för våra medlemmar ska vara ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart. Vår rådgivning grundar sig på vetenskap och praktisk erfarenhet av såväl odling som djurhållning.
Vi driver också en del olika försöksverksamheter där vi till exempel odlar olika sorters frukt för att se vilka som fungerar bäst för det åländska klimatet. I dessa demoodlingar undersöker vi bland annat hur frukterna står emot sjukdomar, omväxlande väder och lagerhantering. Självfallet är även smaken viktigt – ingen vill äta en frukt som smakar illa oavsett hur klimatanpassad den än må vara.
Är det något särskilt du skulle vilja lyfta fram som vi alla i branschen borde fokusera och samarbeta mera kring?
– För att bedriva ett hållbart lantbruk måste vi ha ett långsiktigt kundfokus och anpassa oss utifrån vad konsumenterna vill ha. Jag skulle även vilja se ett tätare samarbete mellan de olika aktörerna i hela livsmedelskedjan; bonde-lagring-förädling-konsument. Börja med att se över hur ni jobbar ihop idag. Kan ni samarbeta mer och var kan ni göra varandra starkare?
Det är också dags att sätta fokus på förmågan i företagsledning. Det handlar om att balansera både kunskaper och färdigheter i företagets produktion, ekonomi, marknad och organisation.
Vad gör dig mest bekymrad respektive mest hoppfull vad gäller hållbar utveckling i livsmedelsbranschen?
– Just nu är det extra svårt att förutse hur marknaden kommer att påverkas av coronaviruset på lång sikt. En risk med att gränser har stängts är att man efter krisen fortsättningsvis kommer att handla lokalt även utanför Åland och att de åländska produkterna då får hårdare konkurrens.
Hur pass viktig är export till fastlandet för Åland?
– Superviktig. Det finska fastlandet är vår viktigaste marknad för i stort sett alla våra produkter. Det är inte heller ett alternativ att idag bara sälja allt här på Åland eftersom vi har en så liten marknad. Vi producerar årligen 6000 ton äpplen och för att sälja allt lokalt skulle varje ålänning behöva äta ett halvt kilo äpplen 365 dagar per år. Det är en frukt till alla måltider varje dag året runt sommar som vinter. Men vi har bra försäljningskanaler idag redan och jag ser hopp i våra lantbrukare. De är kloka, tänker långsiktigt och gör det bästa av situationen.
Hur ser framtiden ut? Vad är nästa steg?
– Vi har ett fantastiskt lantbruk på Åland. Vi måste börja visa upp det, profilera oss och lyfta fram det som är unikt med just åländska produkter för att få konsumenterna att fortsättningsvis välja åländskt.
Magnus hälsning:
Håll huvudet kallt och hjärtat varmt.
