En viktig orsak till att Tage och Ulla Eriksson på Hammarudda gård anlägger våtmarker, sedimenteringsbassänger och vidtar andra miljöåtgärder är att de helt enkelt mår bra av det.
– Det behöver inte vara en så stor kostnad och de frivilliga åtgärderna skapar en känsla av välbefinnande, säger Tage Eriksson.
I juni 2019 vann Hammarudda gård den nationella delen av WWF:s tävling ”Östersjöns miljövänligaste jordbrukare”. Tage och Ulla Eriksson fick i första hand priset för sitt arbete med att minimera utsläppen av näringsämnen, men även annat miljöarbete sker på gården. När vi besöker Hammarudda berättar Tage Eriksson att sedimenteringsbassängerna anlades för mer än 20 år sedan.
– Vi har ett dike som börjar uppe i skogen och sedan rinner genom merparten av våra åkrar. Diket rinner genom flera olika dammar som grävdes redan på 1990-talet, huvudsakligen som bevattningsbassänger. Men de fungerar också som så kallade sedimenteringsbassänger där jordpartiklar och fosfor som följer med dikesvattnet hinner sjunka till botten innan vattnet rinner vidare ut i Ålands hav.
Bassängerna gör inte bara nytta genom att minska utsläppen, de bidrar även till den biologiska mångfalden och den allmänna trivseln på gården. Det häckar gräsänder vid dem och medan vi står där kommer det mycket svalor ner till dammen. I synnerhet när det är torrt i skog och mark dricker även rådjur ur dem.
– Vår målsättning är att inget dike ska rinna direkt ut i Östersjön, utan det ska alltid finnas någon form av bassäng eller våtmark. Jag tycker att bassängerna för med sig så mycket positivt förutom bara själva bevattningsvattnet, säger Tage Eriksson.
Tage och Ulla Eriksson håller också på att göra om ett område på cirka en hektar till våtmark. På 1960-talet gjordes ett försök att plantera skog där, men det blev aldrig speciellt lyckat.
– Den här våtmarken gör vi bara för miljöns skull. Den största kostnaden är att marken inte producerar något, men å andra sidan har den heller aldrig producerat så mycket, säger Tage Eriksson och fortsätter:
– Den största insatsen vi gör för miljön är ändå att hålla de öppna betesmarker som vi återskapat under 2000-talet. Trenden överallt är att betesmarkerna försvinner, samtidigt som det konstaterats att de är otroligt viktiga för den biologiska mångfalden. Dessutom uppskattas de öppna landskapen av allmänheten. Vi tycker att det ska finnas ett bra alternativ för alla som vill fortsätta äta kött, och beteskött är ett bra alternativ. Korna sägs ofta vara stora miljöbovar, men i det här fallet klimatkompenserar de.
Frivilliga miljöåtgärder kan ofta ses som enbart en kostnad, men Tage Eriksson säger att de absolut ger mer än de kostar i pengar och arbete, speciellt de multifunktionella bassängerna.
– Miljöåtgärder ska inte alltid behöva vara pålagor och krav, utan något man väljer att göra. Det kostar sällan så mycket och det skapar faktiskt en känsla av välmående. Det händer ganska ofta att jag tar en promenad för att titta på fåglar som häckar i våtmarkerna och det här skapar en ganska viktig känsla av välbefinnande. Vi brukar också promenera på naturbetena för välbefinnandets skull. Sedan är det också en viktig gest mot konsumenterna – att visa de som är kritiska till jordbrukets utsläpp att vi gör en insats.
WWF:s skyddsexpert Jenny Jyrkänkallio-Mikkola har besökt Hammarudda gård två gånger och är imponerad av det arbete Tage och Ulla Eriksson gör för miljön.
– Det jag kanske tyckte mest om är deras mål att allt vatten som rinner genom deras gård ska gå genom antingen en bassäng eller en våtmark. Att de ökat arealen av naturbete från 10 till 90 hektar är också jätteviktigt för den biologiska mångfalden.
Framöver säger Jenny Jyrkänkallio-Mikkola att arbetet med minska skogsbrukets utsläpp av näringsämnen blir en viktig åtgärd.
– Ny forskning har visat att utsläppen av näringsämnen från skogsbruket är cirka sex till tio gånger större än vi tidigare trott, så det är viktigt att titta även på skogsbrukets miljöbelastning och få till olika avrinningsområden.
I oktober avgörs den internationella delen av tävlingen i Polen, där Tage och Ulla Eriksson har chans att bli hela Östersjöns miljövänligaste jordbrukare.
– Jag hoppas absolut de vinner, säger Jenny Jyrkänkallio-Mikkola.
