Nattskatta Solanum nigrum L.
Mycket giftig växt!
Hela växten är giftig, särskilt de omogna gröna bären och även i små mängder
på bete, i ensilage och torrhö. Växten är bitter och osmaklig. Den innehåller en blandning av glykoalkaloider med huvudkomponenterna solanin, solasodin, solamargin, solanigrin, chaconin, hyoscin och hyoscyamin.
Utseende: Nattskatta är en sent groende ettårig ört som blommar från juli till oktober. Stjälken är grönviolett och grenig. Bladen är spetsigt äggrunda, håriga med hel eller buktandad kant. Blommorna är vita med gula ståndare. Frukten är ett runt bär som är 6–10 mm stort, som går från omoget grönt till moget blåsvart i färgen.
Förekomst: främst i radodlade grödor på näringsrik jord, såsom i potatis och majs men även i spannmål.
Förgiftning har rapporterats hos: nötkreatur, häst, får och getter, grisar, höns och hundar.
Påverkan hos djur: gifterna i nattskatta ger både lokala skador på slemhinnor och andra vävnader och kan även ha neurologisk påverkan.
- Första förgiftningssymptom: inom sex timmar i form av mag-tarmstörningar, såsom: magsmärtor, kräkningar och diarré.
- Följt av symptom som: ökad puls, oregelbunden hjärtrytm, lågt blodtryck, oro, kramper och förlamning, svaghet och koma.
- Kan leda till döden genom hjärtstopp eller cirkulations- och andningssvikt. Vid allvarlig förgiftning inträffar döden inom 24 timmar.
Förgiftningssymptom hos nötkreatur:
Kraftig kolik, förstoppning följt av mörkfärgad diarré, trumsjuka till följd av stillastående våm, avstannad idissling, sänkt kroppstemperatur, kalla extremiteter, depression, sjuklig trötthet, bleka slemhinnor, vidgade pupiller, koordinationsstörningar, skakningar, stapplande rörelser, snabb puls och andning, något ökad kroppstemperatur, andningssvårigheter och död. Nötkreatur kan också utveckla områden med svullnad omkring underkäken, nacken och framsidan av kroppen.
Skadlig dos:
Finns inte uppgifter om vilken dos som är skadlig eller dödlig.
Om djuret har ätit av växten:
Säkerställ att djuret inte kommer åt mer av växten och kontakta veterinär.
Källa: SVA och Ålands Hushållningssällskap
