Åländske profilen Johan Mörn har myntat begreppet ”axgan” och sett till att bilder av åländsk mat och råvaror sprids i sociala medier under hashtaggen #axgan. Han drivs av viljan att hålla Åland levande samt landsbygden stark och arbetar för att vi ska handla lokalproducerat – var vi än befinner oss.
Begreppet ”axgan” började spridas utanför Åland redan förra året, då Svenska Yle rapporterade om trenden, och i januari i år gjorde även Sveriges Radio P1 ett inslag på temat. Med ordet följer också hashtaggen #axgan i sociala medier. En titt på de bilder som märkts med taggen på Instagram ger intrycket av att det handlar om mat, men ”axgan” rymmer mycket mer än så. Vi har pratat med Johan Mörn, som myntade begreppet.
Johan, hur startade ditt engagemang för lokalproducerat?
– Jag är uppvuxen i stan men tillbringade som barn mycket tid hos min farmor och farfar på landsbygden. Jag har sett hur de bedrev jordbruk – ett mer naturligt sätt att leva så att säga. Mer i samklang med naturen, sina grannar, sin omgivning och andra lokala lantbrukare och företagare.
Johan Mörn berättar att det han arbetar för är att hela Åland ska leva. Han vill att öns diversitet ska finnas kvar och att folk ska kunna fortsätta bo på de små öarna långt från Mariehamn.
Han ser att allt hänger ihop och att det ger ringar på vattnet när vi handlar lokalproducerat. Om vi köper vår fisk från den lokala fiskaren och hen i sin tur köper närproducerat virke så stöttar vi varandra, i en positiv spiral som skapar ett starkt lokalsamhälle.
TRANSPARENS OCH MÖJLIGHET ATT PÅVERKA
Johan Mörn menar att i det småskaliga samhälle som Åland är har vi stor transparens och goda möjligheter att påverka lokalt.
Matproducenter som slarvar eller inte värnar om miljön får snabbt dåligt rykte. Vi kan relativt enkelt ta reda på exakt var och på vilket sätt vår mat och andra varor är producerade. Om vi inte gillar det vi ser kan vi påverka, genom att föra fram vår åsikt till producenten direkt eller välja ett annat lokalt alternativ.
– Det finns mycket matfusk i världen och det är svårt att spåra ursprungsland för importerad mat. Det är otydligt var exempelvis kött egentligen är producerat, eftersom det kan märkas om vid packning. Handlar du lokalt vet du var maten kommer ifrån, säger han.
ÅLANDSPRODUCENT ÄR ETT BRA MILJÖVAL
Huruvida lokalproducerad mat också per automatik är klimatsmart är en komplex fråga. Svenska Naturskyddsföreningen och andra miljöorganisationer menar att produktion generellt lämnar större klimatavtryck än transporter. Därför kan importerad mat ha lägre miljöpåverkan än lokalproducerad – förutsatt att den importerade maten är producerad på ett klimatsmart sätt och den lokalproducerade inte är det.
Just på Åland är det klimatsmart att välja lokalproducerat, anser Johan Mörn.
– Vi har en tradition här av att odla på ett långsiktigt och hållbart sätt. Djur har historiskt sett gått ute på lövängar och skogsbeten och därmed bidragit till ökad biodiversitet i skogarna samtidigt som de fått i sig näringsrikt gräs och andra växter. Naturbeten bidrar också till att binda koldioxid i marken. Fortfarande går majoriteten av djuren här ute och betar gräs, vilket är mer miljömässigt hållbart än att föda upp djur på exempelvis odlad soja och majs. Dessutom drivs växthusen här sällan med olja längre, säger han.
Därför tycker Johan Mörn att om man är axgan på Åland så bidrar man också per automatik till ett miljömässigt hållbart samhälle. För att det ska fortsätta vara så behöver vi dock även framöver värna om att odling, djurhållning och produktion på Åland bedrivs på ett klimatsmart sätt.
TURISMEN DRAR NYTTA AV NÖRDARNA
En stor del av Ålands inkomster kommer från turismen. Johan Mörn, som i över tjugo år själv arbetat inom turismnäringen genom Silverskär, ser stora möjligheter att locka mat- och dryckesnördar hit.
– Jag närmar mig själv femtio, men märker hur man tänker i de yngre generationerna, säger han och fortsätter:
– Intresset för mat och dryck ökar. Vi har goda möjligheter här på Åland att locka dem som är speciellt intresserade av mat och dryck att komma hit, genom att erbjuda lokalproducerade råvaror och produkter av riktigt hög kvalitet.
ETT BEGREPP SOM FÖRENKLAR
På frågan om varför han såg behov av ett helt nytt ord för att påverka människor att handla lokalproducerat svarar Johan Mörn:
– Det är för att förenkla. Många har gått på exempelvis restauranger och frågat efter var maten kommer ifrån, för att de vill ha lokalproducerade råvaror på tallriken. Men det är svårt och besvärligt både för kunden och personalen att ta ett sådant samtal, när det kanske är kö. Jag tänker att ordet axgan kan användas på samma sätt som till exempel vegetarian, att när jag ringer och bokar bord för ett sällskap kan jag exempelvis säga att vi är fem axganer. Om då restaurangen känner till ordet kan de rekommendera rätter eller sätta ihop en meny åt axganerna i sällskapet. Och om de inte kan det så kan man utöva konsumentmakt och välja en annan restaurang.
Johan Mörn vill dock inte begränsa ordet till att enbart handla om mat. Han menar att en axgan är en person som också väljer att köpa det som går av lokala företagare istället för att exempelvis beställa varor på internet. Han tycker också att man som axgan bör tänka på att handla närproducerat även då man befinner sig utanför Åland.
– En axgan som åker till säg Halmstad i Sverige tänker jag mig äter lokalproducerad mat även där. För att stötta trakten man då befinner sig i och lantbrukarna och företagarna där så att lokalsamhället man besöker hålls levande.
Vad gäller hashtaggen #axgan konstaterar han att en del verkar vara lite rädda för att använda den och flera personer har hört av sig och frågat om lov.
– Det behöver man absolut inte göra, säger Johan, och tillägger:
– Vem som helst som bryr sig om andra människor och att bidra till lokalsamhället kan använda hashtaggen. Jag vill att det ska vara en folkrörelse!
En film och presentation av Johan som matambassadör för Åland
Vem är axgan?
En axgan är en person som väljer lokalproducerad mat och andra lokalproducerade varor, från lokala handlare. Hen bryr sig om sina medmänniskor och agerar aktivt för att bidra till att hålla det småskaliga lokalsamhället levande.
Johan Tipsar!
Om du bjuder hem en axgan på middag bör måltidens huvudingredienser vara lokalproducerade, men importerade kryddor och andra mindre tillbehör kan gärna användas för att förhöja upplevelsen, tycker Johan Mörn.
