Det vill Ålands fiskodlarförening förmedla i sitt projekt freshfish.ax. Projektet är en del av Ålands hållbara livsmedelsstrategi och bidrar till förverkligandet av spjutspets 2 – cirkulär blå ekonomi. Kunskapsprojektet startade under år 2019 i syfte att sudda bort den oförtjänt dåliga stämpel fiskodlingsnäringen än idag brottas med genom att informera om de stora förändringar som skett i näringen under en längre tid.
Då fiskodlingarna kom till Åland under 70/80-talet odlades fisken inomskärs i anlutning till en brygga, ofta nära boende och stränder, eftersom odlingsramarna var både oflexibla och ömtåliga. Dålig vattengenomströmning i de trånga vikarna i kombination med mycket foderspill gav tydliga negativa effekter på den lokala vattenmiljön såsom grumligt vatten, algblomningar och dålig lukt.
Tack vare ett omfattande utvecklingsarbete har det sedan dess skett mycket stora förbättringar både av fiskodlingsramarna och fodret. Idag utfodras yngelodlingar och sikodlingar närmare land, då dessa behöver lugnare vatten och mer skötsel. Dessa odlingar är betydligt mindre och använder mycket mindre foder än de stora slaktfiskodlingarna som finns längre utskärs. Det är endast sent på hösten då fisken inte äter som större fisk förvaras närmare land.
Denna utveckling har möjliggjort sammanslagningar och utlokalisering av flera mindre odlingsenheter inomskärs till större enheter utomskärs, vilket ger positiva effekter för både miljön och fiskhälsan. Den kraftiga vattengenomströmningen ser till att det inte ansamlas fiskfekalier under kassarna, vattnet är syrerikt och temperaturen varierar mindre än nära land, vilket får fisken att trivas bättre.
En fiskodling som är placerad på mer eller mindre öppet hav har inte någon dokumenterad negativ påverkan på den lokala vattenmiljön och kan därför inte ses som en lokal punktbelastning, utan snarare som en diffus och regional belastning, i likhet med atmosfäriskt nedfall. På regional nivå, dvs. Östersjönivå, står fiskodlingen för en mycket liten andel av de totala utsläppen (källa: ymparisto.fi).
Inledningsvis har projektet intervjuat och informerat de åländska politikerna kring fiskodlingsnäringens fortsatta utveckling och utmaningar mot en mer hållbar produktion genom ett flertal studiebesök och en avslutande inspirationsdag i februari detta år. För att nå ut till allmänheten har man även smugit igång med att tillgängliggöra information om fiskodlingarna på Åland både på kampanjsidan freshfish.ax och Fiskodlarföreningens egen hemsida fiskodlarna.ax.
Projektet har tagits emot väl och verksamhetsledaren vid Ålands fiskodlarförening Rosita Broström tycker sig redan se en viss attitydförändring bland såväl politiker och allmänhet.
– Politikerna har tagit emot projektet bra och fått upp ögonen för att vi i fiskodlingsnäringen har en genuin vilja att utvecklas. Rent generellt tycker vi även att man kan se att människor vill äta mer närproducerat just nu men vi har också märkt att efterfrågan på den åländska regnbågen i butikerna ökat här på Åland vilket tidigare har varit ovanligt, säger Rosita Broström verksamhetsledare för Ålands fiskodlarförening.
“Fiskodlingarna är havets blå åkrar“
Läs mer om hur Rosita Broström och Ålands Fiskodlarförening förhåller sig till hållbarhet i den utökade intervjun.
