Ålands Landsbygdscentrum https://landsbygd.ax Organisationerna vid Ålands Landsbygdscentrum skall bidra till att utveckla och bredda näringslivsverksamheten på landsbygden. Mon, 19 Oct 2020 09:38:41 +0000 sv-SE hourly 1 https://landsbygd.ax/wp-content/uploads/2018/08/cropped-LBC_symbol-32x32.jpg Ålands Landsbygdscentrum https://landsbygd.ax 32 32 Inspirationsföreläsning https://landsbygd.ax/inspirationsforelasning/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=inspirationsforelasning https://landsbygd.ax/inspirationsforelasning/#respond Thu, 01 Oct 2020 07:43:16 +0000 https://landsbygd.ax/?p=4338 Läs mer]]> Axganmat på evenemang

Tisdagen den 6.10 kommer Bengt Mårtensson till Åland för att prata om hur du kan servera närproducerad mat och dryck på ett hållbart och ansvarsfullt, men också festligt sätt – så att det blir pengar över!

Bengt har lång och gedigen kunskap inom mat och dryck kopplat till storevenemang och han kommer att varva teori med praktiska exempel bl.a. från sitt jobb som food and beverage manager under VM i Åre 2019, Sveriges Radio 90 år, ICA Maxi 100 år och ett antal olika events på Friends Arena.

Läs mer i inbjudan

]]>
https://landsbygd.ax/inspirationsforelasning/feed/ 0
Axganmat på evenemang https://landsbygd.ax/axganmat-pa-evenemang/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=axganmat-pa-evenemang Thu, 03 Sep 2020 07:26:28 +0000 https://landsbygd.ax/?p=4293 Läs mer]]> Projektet syfte är att lyfta fram och samordna synligheten av åländsk mat, livsmedelsprodukter och mataktiviteter – axganmat – under de evenemang som arrangeras under firande av ”Åland 100 år” 2021 – 2022.
Uppdraget ska bidra till att evenemangen ger ålänningar och gäster goda upplevelser knutet till åländsk mat och drycker.

Hela projektet går i linje med Ålands hållbara livsmedelsstrategi och Utvecklings och hållbarhetsagenda för Åland.

Under evenemangen vill vi visa upp det bästa Åland har när det gäller mat och måltider. Målsättningen är att all mat som serveras under evenemangen till största delen är tillredda av åländska råvaror – axgan. Samtidigt måste vi se till att all mat som serveras och livsmedelsprodukter som säljs håller en hög kvalitet.

“Det är tillsammans som vi ska jobba mot att göra Åland till Östersjöns smakdestination nummer ett.”

]]>
UPPSKJUTET: Från producent till konsument – ökad köttkvalitet från Åland https://landsbygd.ax/fran-producent-till-konsument-okad-kottkvalitet-fran-aland/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=fran-producent-till-konsument-okad-kottkvalitet-fran-aland https://landsbygd.ax/fran-producent-till-konsument-okad-kottkvalitet-fran-aland/#respond Mon, 10 Aug 2020 08:01:39 +0000 https://landsbygd.ax/?p=4256 Läs mer]]> 19.10 2020

Tanken bakom seminariet är att tillhandahålla en naturlig mötesplats för kockar, producenter, konsumenter och andra intresserade där vi med hjälp av våra duktiga föreläsare får följa köttets väg från producent till kocken som konsument. Genom att träffas och föra diskussioner tillsammans kan vi se sambanden och öka förståelsen för olika delar av produktionen.

Tyvärr måste jag idag meddela att vi bestämt oss för att inte genomföra seminariet den 22.10 på grund av den rådande covid-19 situationen. Vi har tittat på olika alternativ, exempelvis ett digitalt möte istället, men kommit fram till att vi då går miste om en av de viktigaste ingredienserna – nämligen det fysiska mötet mellan likasinnade personer.

Eftersom intresset för seminariet är väldigt stort kommer vi att genomföra dagen så fort möjligheten ges. Vi hoppas att du vill och har möjlighet att delta vid ett annat tillfälle istället!

 

 

Som en del av utvecklingsarbetet inom den åländska livsmedelsstrategin anordnar Ålands Hushållningssällskap en seminariedag där köttkvalitet ­ – från producent till konsument, står i fokus.

Ålands Hushållningssällskap har startat upp ett projekt där huvudmålet är ökad lönsamhet för producenten, bland annat genom utveckling av köttprodukter av hög kvalitet. Projektets tyngdpunkt ligger på betesbaserad köttproduktion och ska därför gynna nyttjandet av åländska naturbeten. Som ett led i detta vill vi bjuda in alla intresserade till en seminariedag där vi gör en djupdykning i temat köttkvalitet. Med hjälp av våra talare får vi följa köttets väg från gården, via partihandeln, till kocken som konsument.

Anders Karlsson arbetar som professor på institutionen för husdjurens miljö och hälsa vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Anders kommer med vetenskapen som grund berätta mer om vad som påverkar köttkvaliteten och hur producenten kan arbeta för att förbättra den.

Mattias Dernelid jobbar som produktchef på Smakriket som är en del av Fällmans kött. Fällmans kött har sin bas i Stockholm och är idag en av Sveriges främsta grossister på kött och levererar produkter till restauranger i hela Sverige. Mattias kommer att berätta mer om vad hög köttkvalitet betyder för dem som grossist.

Stefan Eriksson, Årets Kock 2005, har en gedigen erfarenhet från restaurangbranschen. Stefan har arbetat på flertalet restauranger, skapat Nobelmenyn 2008 och är provningsledare på Exceptionell Råvara. Stefan kommer att berätta mer om vad han som kock och slutkonsument vill ha för kvalitet till sin verksamhet.

Dela gärna med er av denna inbjudan till andra intresserade.

Välkommen

Ålands Hushållningssällskap

Observera att vi kommer att anpassa oss efter rådande föreskrifter och evenemanget kan därför komma att ställas in med kort varsel.

Tid Torsdag 22 oktober, kl. 10.00–15.00
Plats Kaptenssalen, Hotell Arkipelag
Målgrupp Djurproducenter, kockar, livsmedelsindustrin, grossister, mathantverkare, beslutsfattare, lärare och studerande
Pris 20 € (inkl. moms), deltagarna betalar för lunch och kaffe.
Anmälan Senast den 12 oktober i formuläret du hittar här (Obs! Seminariet är uppskjutet och anmälan är därför stängd)
Frågor Carin Ekström, carin.ekstrom@landsbygd.ax
]]>
https://landsbygd.ax/fran-producent-till-konsument-okad-kottkvalitet-fran-aland/feed/ 0
“Vi har ett fantastiskt lantbruk på Åland. Vi måste börja visa upp det.” https://landsbygd.ax/vi-har-ett-fantastiskt-lantbruk-pa-aland-vi-maste-borja-visa-upp-det/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=vi-har-ett-fantastiskt-lantbruk-pa-aland-vi-maste-borja-visa-upp-det https://landsbygd.ax/vi-har-ett-fantastiskt-lantbruk-pa-aland-vi-maste-borja-visa-upp-det/#respond Tue, 09 Jun 2020 08:42:13 +0000 https://landsbygd.ax/?p=4215 Läs mer]]> Det säger Magnus Stark, VD på Ålands Hushållningssällskap. Magnus växte upp på en gård utanför Norrtälje och som barn började han tidigt hjälpa till på gården och fatta tycke för lantbruket, i alla fall när man kunde tjäna sig en liten slant.

– Jag minns när jag som 12-åring första gången sålde mina egenodlade gurkor. Det hade inte varit så roligt att skörda dem men det var en sån belöning att åka runt och leverera dem mot en liten slant.

När det senare i livet var dags att välja yrkesväg funderade Magnus ett tag på att bli präst men med ett stort intresse för jord, skog och biologi föll det sig naturligt att fortsätta på lantbruksbanan. Idag arbetar han som VD vid Ålands Hushållningssällskap och är en av flera som ingår i arbetsgruppen för Ålands hållbara livsmedelsstrategi.

Du arbetar som VD på hushållningssällskapet, vad innebär det?

– Som VD är det mitt uppdrag att se till att kunderna är nöjda och alla anställda trivs. Halva delen av jobbet går således ut på att leda och fördela uppgifter medan andra halvan av jobbet handlar om hur vi kan utvecklas, jobba smartare, effektivare och kanske mer digitalt.

Hur ser en “vanlig dag” på jobbet ut för dig?

– Ingen dag är den andra lik. För mig gäller det att både hålla foten i myllan och vara ett stöd för rådgivarna men se till att alla steg vi tar går i rätt riktning.

Vad innebär en hållbar livsmedelsproduktion för dig?

– En hållbar livsmedelsproduktion handlar om att hitta en ekonomisk, miljömässig och social balans. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det inte finns någon hållbarhet som är konstant. Vi behöver hela tiden tänka långsiktigt samtidigt som vi gör nya avvägningar och utvecklar vår produktion. Jag brukar påminna om att några steg om dagen i rätt riktning också är framsteg.

På vilket sätt jobbar du och din organisation för en hållbar livsmedelsproduktion?

– Hållbarhet är en central del av vår rådgivning och verksamhet på Ålands Hushållningssällskap.Vi försöker alltid hitta vägar för att arbetet för våra medlemmar ska vara ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart. Vår rådgivning grundar sig på vetenskap och praktisk erfarenhet av såväl odling som djurhållning.

Vi driver också en del olika försöksverksamheter där vi till exempel odlar olika sorters frukt för att se vilka som fungerar bäst för det åländska klimatet. I dessa demoodlingar undersöker vi bland annat hur frukterna står emot sjukdomar, omväxlande väder och lagerhantering. Självfallet är även smaken viktigt – ingen vill äta en frukt som smakar illa oavsett hur klimatanpassad den än må vara.

Är det något särskilt du skulle vilja lyfta fram som vi alla i branschen borde fokusera och samarbeta mera kring?

– För att bedriva ett hållbart lantbruk måste vi ha ett långsiktigt kundfokus och anpassa oss utifrån vad konsumenterna vill ha. Jag skulle även vilja se ett tätare samarbete mellan de olika aktörerna i hela livsmedelskedjan; bonde-lagring-förädling-konsument. Börja med att se över hur ni jobbar ihop idag. Kan ni samarbeta mer och var kan ni göra varandra starkare?

Det är också dags att sätta fokus på förmågan i företagsledning. Det handlar om att balansera både kunskaper och färdigheter i företagets produktion, ekonomi, marknad och organisation.

Vad gör dig mest bekymrad respektive mest hoppfull vad gäller hållbar utveckling i livsmedelsbranschen?

– Just nu är det extra svårt att förutse hur marknaden kommer att påverkas av coronaviruset på lång sikt. En risk med att gränser har stängts är att man efter krisen fortsättningsvis kommer att handla lokalt även utanför Åland och att de åländska produkterna då får hårdare konkurrens.

Hur pass viktig är export till fastlandet för Åland?

– Superviktig. Det finska fastlandet är vår viktigaste marknad för i stort sett alla våra produkter. Det är inte heller ett alternativ att idag bara sälja allt här på Åland eftersom vi har en så liten marknad. Vi producerar årligen 6000 ton äpplen och för att sälja allt lokalt skulle varje ålänning behöva äta ett halvt kilo äpplen 365 dagar per år. Det är en frukt till alla måltider varje dag året runt sommar som vinter. Men vi har bra försäljningskanaler idag redan och jag ser hopp i våra lantbrukare. De är kloka, tänker långsiktigt och gör det bästa av situationen.

Hur ser framtiden ut? Vad är nästa steg?

– Vi har ett fantastiskt lantbruk på Åland. Vi måste börja visa upp det, profilera oss och lyfta fram det som är unikt med just åländska produkter för att få konsumenterna att fortsättningsvis välja åländskt.

Magnus hälsning:

Håll huvudet kallt och hjärtat varmt.

]]>
https://landsbygd.ax/vi-har-ett-fantastiskt-lantbruk-pa-aland-vi-maste-borja-visa-upp-det/feed/ 0
“Tiden är inne för att prata om hållbar matproduktion.” https://landsbygd.ax/tiden-ar-inne-for-att-prata-om-hallbar-matproduktion/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=tiden-ar-inne-for-att-prata-om-hallbar-matproduktion https://landsbygd.ax/tiden-ar-inne-for-att-prata-om-hallbar-matproduktion/#respond Tue, 09 Jun 2020 08:31:14 +0000 https://landsbygd.ax/?p=4210 Läs mer]]> Maj Rasilainen jobbar på Brändö Lax och projektleder bland annat projektet ASC-märkning av odlad regnbåge som går i linje med Ålands hållbara livsmedelsstrategi.

Hur kommer det sig att du började jobba med fiskodling? 

– Jag hade en master i miljövetenskap med särskilt intresse för vattenkultur och ville jobba med ekonomi- och miljöfrågor när en vän till mig som jobbade på Brändö Lax rekommenderade mig att söka. När jag började jobbade jag endast med ASC-projektet men nu har mina arbetsuppgifter breddats och idag jobbar jag även med HR och kvalitetsgranskning. 

Ert projekt ASC-märkning av odlad regnbåge går i linje med Ålands hållbara livsmedelsproduktion, vad innebär en hållbar livsmedelsproduktion för dig? 

– För mig innebär en hållbar livsmedelsproduktion att konsumenterna har möjlighet att välja livsmedelsprodukter som producerats med ansvar för djur, natur och människor.

Är det något särskilt du skulle vilja lyfta fram som vi alla i branschen borde fokusera mera på?

– Vi behöver bli bättre på att informera och marknadsföra våra produkters unika egenskaper. Vi måste öka värdet på produkterna och berätta varför man ska betala för det som vi vet är bättre kvalitet. 

Vad gör dig mest bekymrad respektive mest hoppfull vad gäller hållbar utveckling i livsmedelsbranschen? 

– Det finns en medvetenhet idag där kunderna vill äta mer miljövänligt, lokalt och ansvarsfullt producerat. Vi vet inte hur coronaviruset kommer att påverka marknaden och det som oroar mig mest är om marknaden är tillräckligt stor ifall den globala trenden blir att enbart handla lokalt. 

Vill du hälsa något till förädlare och producenter? 

– Alla pratar om hållbar matproduktion just nu. Prata om vad ni gör för att vara mer hållbara.

]]>
https://landsbygd.ax/tiden-ar-inne-for-att-prata-om-hallbar-matproduktion/feed/ 0
ASC-märkning av odlad regnbåge https://landsbygd.ax/asc-markning-av-odlad-regnbage/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=asc-markning-av-odlad-regnbage https://landsbygd.ax/asc-markning-av-odlad-regnbage/#comments Tue, 09 Jun 2020 08:25:10 +0000 https://landsbygd.ax/?p=4207 Läs mer]]>
]]>
https://landsbygd.ax/asc-markning-av-odlad-regnbage/feed/ 1
Karin Limnell och Åsa Kronhed-Sogn https://landsbygd.ax/karin-limnell-och-asa-kronhed-sogn/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=karin-limnell-och-asa-kronhed-sogn https://landsbygd.ax/karin-limnell-och-asa-kronhed-sogn/#respond Tue, 09 Jun 2020 08:19:31 +0000 https://landsbygd.ax/?p=4203 Läs mer]]> Ni är med och arrangerar FM i mathantverk som går i linje med Ålands hållbara livsmedelsstrategi, hur ser er relation till åländsk mat ut?

Karin: Jag äter alltid åländskt, både på restaurang och hemma.

Åsa: Med en stor familj försöker jag i så stor utsträckning som möjligt äta åländskt men om jag är tvungen att prioritera något så är det åländskt kött. Det köper vi alltid. Matlagning är viktigt för mig och jag lagar uteslutande all mat från grunden.

Karin, kostar det mer att äta åländskt?

– Det beror på vad man jämför med och när på säsongen. Om man äter produkter i säsong är det inte märkbart mycket dyrare dessutom är det  miljövänligare. För mig är det väldigt tillfredsställande att äta åländskt eftersom jag vet vart och hur maten har blivit producerad.

Som projektledare för FM i mathantverk, har du något eget mathantverk på gång Åsa?

– Ja som utbildad mathantverkare och projektledare så har jag ju det. Det ligger hemma i min byrålåda men jag ska nog låta det mogna ett tag till.

Har ni någon åländsk matfavorit?

Karin: Det är svårt att nämna en utan att utesluta någon annan. Jag har så många favoriter att listan skulle gå att göra hur lång som helst.

Åsa: Håller med men egenodlad frukt och bär är verkligen lyx.

Hur tycker ni den åländska livsmedelsproduktionen ligger till ur ett hållbarhetsgrepp?  Vad ser ni som kunde utvecklas och vad ser du där vi idag kommit långt?

– Vi har en otrolig mångfald i produktionen och producerar nästan allt vi behöver för att vara självförsörjande men vi behöver bli bättre på att prata om vad vi gör och vad vi kan.

Har ni någon hälsning till förädlare och livsmedelsproducenter på Åland?

– Våga visa vad ni gör och vad ni kan även det som för dig kanske känns självklart.

]]>
https://landsbygd.ax/karin-limnell-och-asa-kronhed-sogn/feed/ 0
FM i mathantverk https://landsbygd.ax/fm-i-mathantverk/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=fm-i-mathantverk https://landsbygd.ax/fm-i-mathantverk/#respond Tue, 09 Jun 2020 08:08:46 +0000 https://landsbygd.ax/?p=4198 Läs mer]]>
]]>
https://landsbygd.ax/fm-i-mathantverk/feed/ 0
“Fiskodlingarna är havets blå åkrar“ https://landsbygd.ax/fiskodlingarna-ar-havets-bla-akrar/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=fiskodlingarna-ar-havets-bla-akrar https://landsbygd.ax/fiskodlingarna-ar-havets-bla-akrar/#comments Tue, 09 Jun 2020 07:52:04 +0000 https://landsbygd.ax/?p=4190 Läs mer]]> Det säger Rosita Broström, verksamhetsledare för Ålands fiskodlarförening. Som verksamhetsledare för Ålands fiskodlarförening och del av arbetsgruppen för Ålands hållbara livsmedelsstrategi arbetar Rosita aktivt med strategins olika spjutspetsar – inte minst spjutspets 2 – cirkulär blå ekonomi. 

Rosita Broström studerade som ung biologi innan hon hittade jobbet som verksamhetsledare för Ålands fiskodlarförening för ungefär elva år sedan. Det var ingenting hon hade planerat men efter att hon tagit en helgkurs i fiskodling med en inspirerande professor och tjänsten dök upp chansade hon och sökte.

– Jag blev imponerad av fiskodlarnas vilja att kämpa i motvind och att hela tiden utveckla näringen. Jag tror det var det som lockade mig, att få vara med och utveckla näringen. 

Ert projekt freshfish.ax är en del av Ålands hållbara livsmedelsstrategi, vad innebär en hållbar livsmedelsproduktion för dig? 

– En hållbar livsmedelsproduktion handlar om att förvalta resurser både på lång och kort sikt. Vi behöver kunna ta snabba beslut som håller på sikt. Det är inte alltid helt lätt. 

Ordet fiskodling väcker mycket känslor bland miljövänner, hur arbetar ni för att skapa en mer hållbar produktion? 

Vi vill att Östersjön och fisken vi odlar ska må bra.. Det är en förutsättning för alla fiskodlingar. Därför har vi länge jobbat med att minska våra utsläpp i Östersjön och säkerställa att fisken vi odlar mår bra genom nya innovativa lösningar. Ett exempel på där vi kommit långt är utfodringen av fisken. Idag får fisken precis så mycket den behöver vid rätt tidpunkter för att minimera spillet vilket innebär mindre utsläpp. Vi har också sett över hanteringen av fisken i syfte att öka smittskyddet och minska stress.

Vilka utmaningar ser du? 

– Vår största utmaning är att vi lever mitt i Östersjön och att vi har ett väldigt begränsat utsläppsutrymme men också ett väldigt höga krav på att minimera belastningen från fiskodlingarna.

Har du några förslag på hur man kunde möta dessa utmaningar? 

– Vi skulle behöva utöka vårt utsläppsutrymme men samtidigt satsa mer på andra vattenförbättrande åtgärder för att kompensera utsläppen.

Kan man äta fisk som är odlad i Östersjön trots att Östersjöns miljötillstånd är dåligt? 

– Ja, odlad fisk är grönlistad på WWFs fiskeguide. Det kan va bra att känna till att fisken tar upp de skadliga ämnena via födan, inte genom att bara simma i havet, och vi har strikta regler kring det foder som odlad fisk får äta. Eftersom fodret kontrolleras noga och skadliga miljögifter renas bort innehåller odlad fisk inte några hälsovådliga ämnen.

Har du någon hälsning till alla fiskodlare, bönder och förädlare? 

– Var stolta över det ni gör. Ni behövs.

]]>
https://landsbygd.ax/fiskodlingarna-ar-havets-bla-akrar/feed/ 1
Åländskt odlad fisk är bra för dig, åland och naturen. https://landsbygd.ax/alandskt-odlad-fisk-ar-bra-for-dig-aland-och-naturen/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=alandskt-odlad-fisk-ar-bra-for-dig-aland-och-naturen https://landsbygd.ax/alandskt-odlad-fisk-ar-bra-for-dig-aland-och-naturen/#respond Tue, 09 Jun 2020 07:42:26 +0000 https://landsbygd.ax/?p=4185 Läs mer]]>
]]>
https://landsbygd.ax/alandskt-odlad-fisk-ar-bra-for-dig-aland-och-naturen/feed/ 0